Month: juni 2015
DAGENS TIPS INNOVATIONSTREND

Sommarens sex hetaste innovationstrender

Innovation är något av ett modeord. Men även inom innovationsämnet finns modetrender. Här bjuder vi på en sammanfattning av de sex hetaste innovationstrenderna i världen 2014 från den amerikanske författaren, föreläsaren och innovationskonsulten Robert B. Tucker.

1. Startup-företag slår ut jättarnas egna FoU-avdelningar. Det är inte längre inne i de stora företagen som de nya idéerna föds, menar Tucker. Trenden kan avläsas i att de smartaste och mest ambitiösa nyutexaminerade från universiteten söker sig till platser som har fått status som teknik-hubbar med många småföretag: Silicon Valley, Silicon Beach i Venice, Kalifornien, Soho i New York, Tel Aviv, Dublin eller Lima i Peru.

Budskapet är tydligt: det är bråttom att skapa en attraktiv innovationskultur inne i företagen, för annars flyr talangerna till något av världens nya kreativa vattenhål. Ingen industri går säker för startup-företagens försök att skapa disruptiv innovation.

2. Open Innovation har blivit den nya normen. Att dela teknologi, risker, utvecklingskostnader och vinster med andra företag, kunder och universitet är inte längre någon modig pionjärverksamhet. Samarbeten som förut var otänkbara håller snabbt på att bli den nya standarden för innovationsarbete.

3. Innovation är allas ansvar. Förr var det FoU-avdelningens revir, men i dag är innovationsarbetet något som angår alla. Med bland andra Google som förebild inser allt fler företag att de måste utbilda så gott som alla sina medarbetare och chefer i innovationskunskap och innovationstänkande.

4. ”Sharing economy” går inte att stoppa. Hemsidan AirBnb låter människor komma i kontakt med varandra och bo på varandras soffor och utvecklar sig till ett verkligt hot mot hotellindustrin. Appar för människor som vill samåka i sina bilar hotar taxinäringen. Och Youtube har för länge sedan förändrat tv-branschen. Mönstret sprider sig till allt fler näringar och skapar nya vinnare och förlorare.

5. Snart ska alla ha en innovationschef. På engelska kallas det CINO – chief innovation officer. Deras uppgift är att gifta ihop företagets kultur med dess strategier för att skapa jordmån för innovation. Google är det kanske tydligaste exemplet på hur avgörande kulturfrågan är för nytänkandet. På ett år har antalet globala företag med en CINO i företagsledningen vuxit från 33 till 43 procent, enligt en enkät gjord av managementkonsulterna Cap Gemini.

6. Crowdsourcing revolutionerar produktutvecklingen. Glöm marknadsundersökningarnas tråkiga formulär. I dag får legobyggarna själva ge förslag om nya fantasifulla leksaksmodeller som tiotusentals andra användare sedan röstar om på Legos hemsida. De bästa idéerna kommer i produktion och byggarna får del av vinsten. Allt fler företag tar på detta sätt hjälp av sina kunders engagemang och kreativitet i produktutvecklingen.

Hänger ditt företag med i åtminstone någon av dessa innovationstrender? Eller jobbar ni på som vanligt? Frågan kan vara något att grubbla över innan höstens kapplöpning drar igång igen.

DAGENS TIPS FRAMGÅNGKONKURRENSOPEN INNOVATION

Tre vinster med att skänka bort dina idéer

Som vi tidigare har tipsat om har elbilstillverkaren Tesla öppnat upp sin patentportfölj för att låta konkurrenterna fritt ta del av deras elbilsteknologi. Denna öppenhet motiveras med att utvecklingen måste snabbas på för klimatets skull, men naturligtvis är det också ett affärsmässigt genomtänkt beslut.

Två lärare vid den globala handelshögskolan Insead, Serguei Netessine och Karan Girotra, har analyserat Teslas strategiska drag för att se hur det hjälper företaget att växa och tjäna mer pengar.

Här är tre möjliga vinster med den djärva öppenhetsstrategin:

• Priserna kan pressas. Det största problemet för elbilstillverkarna är att serierna är så små att underleverantörernas komponenter blir dyra. Tesla behöver alltså skala upp volymerna för att kunna sälja sina bilar till rimliga priser. Det klarar man inte på egen hand, men om de stora konkurrenterna som BMW och Nissan börjar köpa stora mängder av samma delar så sjunker priserna.

• Den egna tekniken sätter standarden. Elbilarnas moment 22 är att det krävs laddstationer om folk ska vilja köpa bilarna, men innan folk har köpt bilarna vill ingen bygga laddstationer. Genom att öppna sitt patent hoppas Tesla att deras laddningsteknik ska bli standard för hela branschen. Om alla elbilar kan använda samma laddare blir mackar och andra troligen mer villiga att bygga ut infrastrukturen.

• Konkurrenterna kan bli stora kunder. Om de stora biltillverkarna börjar designa elbilar med hänsyn till Teslas teknik kan en stor del av Teslas affärsmodell snart bestå av att sälja komponenter till sina konkurrenter. Redan i dag säljer Tesla batterier till Toyota och Daimler (Mercedes).

Finns det något för dig att lära av Teslas innovationslogik även om du verkar någon annanstans än i bilbranschen? Titta på de tre slutsatserna här ovan och jämför med dit eget företag. Skulle ni kunna tjäna på motsvarande sätt på att öppna upp er teknik?

Särskilt intressant kan exemplet vara om även ditt företag är en liten spelare på en marknad som domineras av starka jättar.

DAGENS TIPS KREATIVITETLEDARSKAP

Hjälpen som dina medarbetare verkligen behöver

Vad är det allra viktigaste du som chef kan ge dina medarbetare om du vill att de ska vara kreativa? Är det feedback? Uppmuntran? Bättre utbildning? Eller kanske nya utmaningar?

Nej. Svaret är att ge dem tid och resurser att kunna göra ett bra jobb, enligt en amerikansk forskningsstudie.

Forskarna Robert Epstein, Katrina Kaminaka, Victoria Phan och Rachel Uda har ställt frågor till 1 300 chefer och listar åtta olika chefskompetenser som gynnar kreativitet hos medarbetarna:

1. Utmana medarbetarna. Ge svåra problem att lösa och ambitiösa mål, samtidigt som du hjälper till att hantera stress.

2. Bredda kunskaperna. Ge utbildning i ämnen som ligger utanför medarbetarnas nuvarande expertområde.

3. Fånga idéer. Uppmuntra och ge medarbetarna verktyg att ta vara på sina idéer.

4. Hantera teamsamarbete. Sätt ihop teamen rätt och använd verktyg som brainstorming för att få kreativ utdelning.

5. Var en förebild. Chefen visar själv prov på ett kreativt förhållningssätt.

6. Ge nödvändiga resurser. Tid, material och verktyg för medarbetarna att lösa problem och skapa nya idéer.

7. Skapa god arbetsmiljö. Ser till att arbetsplatsen fungerar väl både fysiskt och socialt.

8. Ge positiv feedback och erkännande. Medarbetare som bidrar med värdefulla idéer blir uppmuntrade.

Av dessa åtta är alltså den sjätte punkten allra viktigast, menar forskarna. Studien visar också att kvinnliga chefer är bättre än manliga på att använda dessa färdigheter för att locka fram kreativitet. Kvinnorna fick högre poäng på samtliga åtta kompetenser.

Så hur kommer du ikapp om du är man? Forskarnas svar är övning och chefsutbildning, vilket kommer att höja dig över mängden.

”De flesta chefer saknar viktiga kreativitetsskapande färdigheter men dessa går att träna upp”, menar Epstein och hans kollegor.

 

Epstein et al. (2013) – How is Creativity Best Managed? Some Empirical and Theoretical Guidelines. Creativity and Innovation Management, 22, 359-374.

 

 

DAGENS TIPS KREATIVITETMISSTAGPSYKOLOGI

Sänk ribban så kommer idéerna

Du uppmuntrar dina medarbetare att vara kreativa och ta initiativ för att förbättra saker. Du säger att tid finns om någon kommer med en bra idé. Ändå händer inget. Varför?

Svaret är att du omedvetet kan sätta en allt för hög ribba för dina medarbetare. För att få den där utvecklingstiden måste man ha en riktig kioskvältare som inte kan misslyckas.

Men de flesta idéer är inte kioskvältare, det vill säga aha-upplevelser som förändrar allt. Snarare är de av typen ”vad skulle hända om…”, ”jag är inte säker, men…”. Undersökande och ofullständiga, alltså. Det är bara på film som människor får fantastiska idéer som fungerar direkt.

Klart att du ska sträva efter att få fram bra idéer som skapar värde åt organisationen. Men de bästa idéerna har sällan varit perfekta från början. De har formats och formats om i olika processer:

  • Iterativa processer, där idén testas och gradvis förfinas. Detta är motorn i både vetenskaplig och tillämpad forskning.
  • Sociala processer, där idén byggs på och förbättras av andra. Ofta behövs ett flertal kompetenser för att kavla ut ett komplext problem.

Du gör alltså klokt i att sänka ribban. Var medveten om och tydlig med att idéer endast är råmaterial som behöver testas och utvärderas. Detta kräver förstås ett klimat som präglas av öppenhet och prestigelöshet och där misslyckanden ses som lärdomar.

Men som chef har du också den bästa positionen för att förändra klimatet i den riktningen.

 

Läs mer: Leif Denti (2013). Top Six Components of a Creative Climate. Innovationmanagement.se

 

DAGENS TIPS FORSKNINGRESILIENS

Klara bakslagen med bättre spänstighet

Du vet förstås att förmågan att hantera ständiga utmaningar är en viktig förmåga för organisationer idag. Historien är kantad av exempel på företag som inte innoverade i tid. Den svenska forskaren Annika Steiber menar att företag behöver bli ”både-och”-organisationer. Samtidigt som de ska vara innovativa måste företagen behålla eller öka den egna inre effektiviteten. Hur vet du om din egen organisation har denna förmåga?

Forskare har de senaste åren intresserat sig för ett fenomen som kallas resiliens och kan förklaras som motståndskraft eller spänstighet vid förändringar. Vissa företag klarar av stora förändringar och studsar snabbt tillbaka efter att systemet utsatts för chocker.

Mycket av orsaken till en hög resiliens handlar om vilka resurser organisationens medarbetare och arbetsgrupper har omkring sig. De svenska forskarna Anders Richtnér, Birgitta Södergren och Anna Brattström talar om fyra typer av resurser:

• Strukturella resurser. Till exempel att alla vet hur beslut tas då mandat och ansvar är tydligt fördelade. Detta underlättar handling.

• Kunskapsresurser. Kompetens finns lätt tillgänglig, både i den närliggande gruppen eller avdelningen, men också i organisationen i stort.

• Relationella resurser. Det är välkommet att ta kontakt med andra i organisationen. Organisationen har positiva relationer med externa parter såsom kunder, leverantörer och politiska aktörer.

• Emotionella resurser. Det finns en känsla av förtroende och att andra har ett gott uppsåt. Man stödjer varandra och det finns en andra av kamratlighet.

De relationella och emotionella resurserna är kanske de viktigaste. Att lita på att andra har gott uppsåt minskar det interna vi-och-dom tänkandet och ökar viljan att koordinera olika intressen.

Läs fallstudien av forskarna Richtnér, Södergren och Brattström som analyserade resiliens och innovationsförmåga på ett stort svenskt läkemedelsföretag här.

Ladda ned Annika Steibers bok Googlemodellen här.

 

 

 

DAGENS TIPS DISRUPTIVE INNOVATIONKONKURRENSRADIKAL INNOVATION

Innovationstrenden som skrämmer jättarna

”Disruptive innovation” är ett hett modeord i managementvärlden just nu. Begreppet skapades av Clayton Christensen på Harvard Business School och har den något klumpiga svenska översättningen omstörtande innovation.

Det råder viss förvirring om vilka innovationer som ska få kallas ”disruptiva”, men ordet associeras främst med oväntade tekniska lösningar som är enklare och billigare än de etablerade. De kluriga nyheterna kan snabbt få stora jättar på fall, men inte genom att konkurrera med dem på deras egna villkor. De underminerar i stället gamla affärsmodeller, förändrar synen på vad som är kundvärde och hittar nya kundgrupper som aldrig annars hade blivit kunder. En disruptiv innovation vänder upp och ner på spelplanen och skriver om reglerna.

Ett kärt diskussionsämne är om Apples iPhone är en disruptiv innovation eller inte. Clayton Christensen menar att iPhone visserligen var ett stort genombrott och knäckte marknadsledaren Nokia, men den skapade inte en ny marknad. Smarta telefoner fanns redan – de visade sig bara vara underlägsna.

IPad, däremot, är mer omstörtande. Den har hittat nya kundgrupper, skapat nya beteenden och slagit hårt mot laptop-datorerna.

Twizy_2240491c

I bilvärlden då? Är en ensitsig elbil som Renault Twizy tillräckligt omstörtande? Nja, inte enligt innovationsbloggaren Guillaume Villon de Benveniste. Han lyfter i stället fram företaget Zipcar, som låter sina numera 800 000 medlemmar i USA och Europa hyra bil när de behöver via en mobilapp. En sorts bilpool som har förändrat sättet att äga bil och lockar tidigare helt billösa stadsbor.

Oavsett definitionen så har ledarna i många stora och anrika företag lärt sig att vara rädda för disruptiva innovationer. Risken att bli bortsopad från banan av någon liten uppstickare med en mobilapp har aldrig varit större.

DAGENS TIPS BETEENDEPSYKOLOGI

Fyra råd när du säljer in dina idéer

Att kunna sälja in idéer till andra är minst lika viktigt som att komma på dem från början. För att kunna realisera idéer måste ofta andra i organisationen involveras. Problemet är bara att andra utgår från sin egen förståelse – och denna rimmar inte alltid med din egen.

Not invented here är ett begrepp inom innovationslitteraturen som betyder att den eller de som ska realisera ett nytt projekt inte känner ägandeskap över den ursprungliga idén. Man har helt enkelt inte varit med från början, ser inte fördelarna eller varför man ska lägga ned tid och resurser.

Ha alltid följande saker i bakhuvudet när du säljer in dina idéer till andra.

  • Förankra bättre genom att förklara bakgrunden till din idé och vilka alternativ du har valt bort. Detta gör att din mottagare förstår hur du har tänkt.
  • Förklara tydligare vilket problem din idé löser. Gå rakt på problemet, förklara vilka konsekvenser det får och visa varför dina idéer kommer lösa situationen.
  • Lyssna på andras åsikter och var beredd att ändra din ståndpunkt. Visst, det kan vara jobbigt och tidskrävande att behöva tänka om, men slutprodukten blir oftast bättre.
  • Skapa flera alternativ. Då ändras fokus från att säga ja eller nej till en specifik idé, till att välja mellan flera alternativ. I vilket fall får du din vilja igenom.

Vill du veta mer om hur man övertygar andra rekommenderar vi boken Talk less, say more: 3 Habits to influence others and make things happen av ledarskapscoachen Connie Dieken.

 

DAGENS TIPS EFFEKTIVITETKREATIVITET

Lär av Hemingways kreativa rutiner

Foto: Florida Keys Public Libraries

I början av en kreativ process, när du är som mest sårbar för att ge upp är det viktigt att ha en ritual som tvingar dig att arbeta .

Detta skriver Twyla Tharp, den världsberömda och prisbelönta koreografen av modern dans, i sin bok The Creative Habit. Ritualer hjälper oss att mentalt ställa in oss på det som ska göras härnäst. De minskar också risken för att ge upp eller ännu värre – att inte sätta igång från början.

Uppvärmning för en idrottsman är mer än att mjuka upp musklerna. Uppvärmningen skapar förväntningar och fokus på att det nu kommer bli ett brännande träningspass. Det är svårt att bestämma sig för att gå hem när man väl har värmt upp.

Kompositören Igor Stravinsky började sin arbetsdag med att spela ett stycke från Bach. Kanske för att värma upp fingrarna, men kanske också behövdes ritualen för att hitta den rätta musikaliska ansatsen. På samma sätt brukar författare arbeta enligt ett strikt schema. Ernest Hemingway steg alltid upp i ottan och började sin dag med att läsa det han skrivit igår. Så fort han fick en idé om hur berättelsen skulle fortsätta så lade han sina anteckningar åt sidan för att börja skriva (Plimpton, 1958).

En teknisk specialist som intervjuades för Leif Dentis avhandling hade sin egen ritual för att ta fram innovationer. Varje fredag åkte han till Chalmers universitetsbibliotek för att lära sig något nytt. Sedan satt han och antecknade alla idéer han fick. Biblioteksmiljön var befriande. Fredagarna var heliga.

Vad har du själv för ritualer? Hur skulle du kunna bygga en stödjande rutin som gör dig fokuserad att tänka i nya banor – själv eller tillsammans med andra?

 

Plimpton, G. (1958). Ernest Hemingway, The art of Fiction No. 21. The Paris Review, no. 18.

Twarp, T. The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS INITIATIVOPEN INNOVATION

Tesla visar vägen mot öppen innovation

Öppenhetskulturen i innovationsvärlden tog ännu ett steg framåt i torsdags. Då meddelade elbilstillverkaren Teslas vd Elon Musk via ett blogginlägg att han släpper en rad viktiga patent fria för företagets bilar och superladdare. Motivet är att Tesla på egen hand inte hinner bygga elbilar snabbt nog för att lösa klimatkrisen.

”Tesla Motors skapades för att påskynda införandet av hållbar transport. Om vi bygger spännande elbilar, men sedan lägger ut immateriella landminor för att hindra andra så agerar vi på ett sätt som strider mot vårt mål. Tesla kommer inte starta några patenträttegångar mot någon som, med goda avsikter, vill använda vår teknologi”, skriver Elon Musk.

Kritiken mot patentsystemet har blivit allt mer högljudd de senaste åren. Exempelvis den här artikeln av forskarna Michele Boldrin och David K. Levine sammanfattar invändningarna om att patent bromsar innovationskraft mer än att gynna den.

”Att få ett patent betyder bara att du har köpt en lott i en rättsprocess”, anser Teslas Elon Musk som undviker dem så långt han kan.

Tesla kommer dock även i framtiden att söka patent – men inte för att stoppa någon från att använda idéerna, utan för att andra biltillverkare inte ska kunna stoppa Tesla från att använda sina egna innovationer.

Elon Musk hoppas nu att de fria patenten ska ge en skjuts åt elbilstillverkningen bland världens alla stora biltillverkare.

Men menar han allvar med sin altruism, eller är detta bara ett smart PR-trick för att vinna poäng hos miljövänner? Kommer inte Open Innovation-strategin i själva verket vara mer lönsam för Tesla än att fortsätta skydda sina hemligheter?

Vårt svar är: strunt samma. Elon Musk visar att han menar allvar med sin patentkritik genom att göra miljövänlig högteknologi tillgänglig för alla. Och vad är problemet om ett företag tjänar pengar på att snabba på en god utveckling?

PR-vinsten kan Elon Musk gärna få på köpet. Den bjuder vi på.

 

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEMEDARBETAREPSYKOLOGI

Så får dina medarbetare en andra chans

I går berättade vi om LMX-teorin som handlar om vilken relation du har till dina medarbetare och hur det påverkar deras prestationer. I och med att de flesta chefer skapar olika relationer till sina medarbetare delar de också medvetet eller omedvetet in sina medarbetare i en innanförgrupp och en utanförgrupp. De som hamnar i utanförgruppen får också lägre förväntningar på sig. De får därmed färre utmaningar och sämre chanser att lyckas, vilket med tiden förstärker obalansen.

Men det går att komma tillrätta med problemet, menar forskaren och teorins upphovsman George Graen.

1. Identifiera. Börja med att notera vilka du har satt i utanförgruppen. Analysera sedan varför de har hamnat i onåd. Gjorde de något särskilt? Skilj på fakta och dina egna antaganden. Har du blåst upp någon händelse i onödan? Är de verkligen så inkompetenta, eller är de mest omotiverade?

2. Återupprätta relationen. Du som chef behöver göra en rimlig ansträngning för att bygga upp en bättre relation. Ta ett möte med var och en. Vad är det som verkligen motiverar dem? Vad kan du göra för att deras jobb ska bli intressantare? Vad skulle de behöva hjälp med att klara bättre?

3. Erbjud träning. Om medarbetarna i utanförgruppen ska få en ny ärlig chans behöver de tillfällen att få träna, utveckla sig och avancera. De – om några – behöver coachning, mentorskap och realistiska mål. Låt dem gärna få pröva sina färdigheter på uppgifter där inget allvarligt kan gå fel.

LMX-teori löser inte alla problem med lågpresterare och den hävdar inte att alla klarar att axla lika mycket ansvar. Men den öppnar upp för var och en att förverkliga sin verkliga potential.

 

Läs mer: Graen, G. B., & Uhl-Bien, M. (1995). Relationship-based approach to leadership: Development of Leader-Member Exchange (LMX) theory of leadership over 25 years: Applying a multi-level multi-domain perspective. The Leadership Quarterly, 6, 219-247.