Fyra råd när du säljer in dina idéer

Att kunna sälja in idéer till andra är minst lika viktigt som att komma på dem från början. För att kunna realisera idéer måste ofta andra i organisationen involveras. Problemet är bara att andra utgår från sin egen förståelse – och denna rimmar inte alltid med din egen.

Not invented here är ett begrepp inom innovationslitteraturen som betyder att den eller de som ska realisera ett nytt projekt inte känner ägandeskap över den ursprungliga idén. Man har helt enkelt inte varit med från början, ser inte fördelarna eller varför man ska lägga ned tid och resurser.

Ha alltid följande saker i bakhuvudet när du säljer in dina idéer till andra.

  • Förankra bättre genom att förklara bakgrunden till din idé och vilka alternativ du har valt bort. Detta gör att din mottagare förstår hur du har tänkt.
  • Förklara tydligare vilket problem din idé löser. Gå rakt på problemet, förklara vilka konsekvenser det får och visa varför dina idéer kommer lösa situationen.
  • Lyssna på andras åsikter och var beredd att ändra din ståndpunkt. Visst, det kan vara jobbigt och tidskrävande att behöva tänka om, men slutprodukten blir oftast bättre.
  • Skapa flera alternativ. Då ändras fokus från att säga ja eller nej till en specifik idé, till att välja mellan flera alternativ. I vilket fall får du din vilja igenom.

Vill du veta mer om hur man övertygar andra rekommenderar vi boken Talk less, say more: 3 Habits to influence others and make things happen av ledarskapscoachen Connie Dieken.

 

Så får dina medarbetare en andra chans

I går berättade vi om LMX-teorin som handlar om vilken relation du har till dina medarbetare och hur det påverkar deras prestationer. I och med att de flesta chefer skapar olika relationer till sina medarbetare delar de också medvetet eller omedvetet in sina medarbetare i en innanförgrupp och en utanförgrupp. De som hamnar i utanförgruppen får också lägre förväntningar på sig. De får därmed färre utmaningar och sämre chanser att lyckas, vilket med tiden förstärker obalansen.

Men det går att komma tillrätta med problemet, menar forskaren och teorins upphovsman George Graen.

1. Identifiera. Börja med att notera vilka du har satt i utanförgruppen. Analysera sedan varför de har hamnat i onåd. Gjorde de något särskilt? Skilj på fakta och dina egna antaganden. Har du blåst upp någon händelse i onödan? Är de verkligen så inkompetenta, eller är de mest omotiverade?

2. Återupprätta relationen. Du som chef behöver göra en rimlig ansträngning för att bygga upp en bättre relation. Ta ett möte med var och en. Vad är det som verkligen motiverar dem? Vad kan du göra för att deras jobb ska bli intressantare? Vad skulle de behöva hjälp med att klara bättre?

3. Erbjud träning. Om medarbetarna i utanförgruppen ska få en ny ärlig chans behöver de tillfällen att få träna, utveckla sig och avancera. De – om några – behöver coachning, mentorskap och realistiska mål. Låt dem gärna få pröva sina färdigheter på uppgifter där inget allvarligt kan gå fel.

LMX-teori löser inte alla problem med lågpresterare och den hävdar inte att alla klarar att axla lika mycket ansvar. Men den öppnar upp för var och en att förverkliga sin verkliga potential.

 

Läs mer: Graen, G. B., & Uhl-Bien, M. (1995). Relationship-based approach to leadership: Development of Leader-Member Exchange (LMX) theory of leadership over 25 years: Applying a multi-level multi-domain perspective. The Leadership Quarterly, 6, 219-247.

Håller du de svaga nere omedvetet?

Har du vissa värdefulla medarbetare som du alltid kan lita på, som jobbar hårt, har idéer och som klarar nya utmaningar? Har du samtidigt andra som är oengagerade, oskickliga och som inte kan få mer ansvar?

I så fall är du troligen helt normal som chef. Men – risken finns att din misstro mot de svagare medarbetarna skapar en relation som hindrar dem från att bli bättre.

Den amerikanske forskaren George Graen har utvecklat en teori kring detta som kallas LMX (Leader-member exchange theory). Graen menar att du kan tjäna på att rannsaka dig själv och se om du omedvetet undanhåller utvecklingsmöjligheter som faktiskt skulle få de ”dåliga” att växa och ha nya idéer. En svensk doktorsavhandling visar också att medarbetare som hade högkvalitativa arbetsrelationer skapade fler innovationer (Denti, 2013).

Den kritiska punkten, menar Graen, är den första tiden när du lär känna en ny medarbetare. Du förväntar dig då att han eller hon ska visa framfötterna tidigt och sorterar omedvetet in medarbetaren i någon av dessa grupper:

  • Innanförgruppen. Pålitliga, duktiga och lojala människor som är värda att lita på. De får mer av din tid och uppmärksamhet och även nya förtroenden. Ofta liknar de dig själv och har samma inställning till jobbet.
  • Utanförgruppen. De som verkar omotiverade, inkompetenta och är svåra att lita på. De får fler restriktioner, mer oinspirerande uppgifter, mindre tid med chefen och färre chanser att avancera.

Så fort din omedvetna indelning har skett börjar den sätta sig som rutiner och mönster i ert umgänge. Och då börjar skillnaderna förstärka sig själva. Stjärnorna med potential får ständigt nya chanser, medan de som hamnat utanför får allt färre möjligheter att bevisa sin förmåga och förändra din negativa bild.

Kanske väntar du otåligt på att lågpresteraren ska rycka upp sig. Men LMX-teorin hävdar att detta är en närmast orimlig förväntan. Den som är underordnad kan inte få dig att tänka om förrän du själv på allvar bjuder in till det. Du som är överordnad måste ta första steget för att ”omförhandla” er relation.

Hur gör du en sådan förändring? Det ska vi tipsa om i morgon.

 

Håll mejlboxen kort

Bra idéer behöver få bli ordentligt tänkta. Därför måste ett av de mest störande momenten på jobbet hanteras, nämligen mejlboxen.

Problemet är bara att du gillar att svara på mejl. I alla fall om man frågar psykologen Leif Andersson och förändringscoachen Mira Klintrot.

Vi känner att vi får någonting konkret gjort allt eftersom högen av mejl tunnas ut. Detta är vad man i psykologin kallar för förstärkande konsekvenser som gör att du dras att kolla mailen gång efter annan, kanske utan att du ens tänker på det.

För kreativitet är dock mejl förödande. Det tar tid och energi att läsa, fundera, ta beslut och agera på ett nytt mejl. Efter att du gjort detta måste du plocka upp bollen och fokusera på vad du gjorde före mejlet. Mejl som du inte besvarade ligger kvar i huvudet och kostar energi.

Men mejlen måste ändå skötas under dagen. Nyckeln heter effektivare hantering. Här kommer några tips.

  • Sluta blicka sporadiskt på mejlen. Gör i stället en ”runda” där du har bestämt vilka mejlboxar som ska kollas av i sekvens. När rundan är klar stänger du programmen eller flikarna i webbläsaren.
  • Tvinga dig att ta beslut på varje mejl. De som tar upp till två minuter att besvara kan du behandla direkt.
  • Andra mejl som tar längre tid att behandla sorterar du i olika mappar. Exempel: ”att göra”, ”delegerade till andra”, ”inväntar svar” eller ”arkiverade”. Du kan också använda etiketter som har olika färger. Det viktigaste är att du har ett system som du är bekväm med.
  • Ruta in en fokuserad tid på dagen. Sätt av en timma på förmiddagen och en på eftermiddagen. Däremellan håller du postlådan stängd.
  • Läs Lifehackers artiklar om Inbox Zero – målet är en tom inkorg hela dagen.

Vilket är ditt bästa tips? Skriv en kommentar och dela med dig.

Andersson, L. E., & Klintrot, M. (2009). OBM-Ledarskapets Psykologi. Hur konsekvensstyrt ledarskap ger resultat. Stockholm: Bonniers

 

”Var innovativ” – ja, men hur?

”Bli mer innovativ” är ett imperativ som många får höra från högre ort. Många organisationer har vaknat upp från sin slummer och insett att man måste handla – inte bara snacka innovation.

Men det är här det ställer till sig för dig. Att vara innovativ är en egenskap som avslöjar lite om exakt vad du ska göra. Detta menar psykologen Leif E. Andersson och förändringscoachen Mira Klintrot i sin bok OBM-Ledarskapets psykologi. Egenskaper och beteenden är två skilda saker.

Ta exemplet ”Kalle är säljande”. Att vara ”säljande” (egenskap) är ett kluster av beteenden som i andras ögon får dem att beskriva Kalle som säljande. Han lyssnar med inlevelse, kommer med relevanta rekommendationer, ber om avslut, med mera.

Problemet för dig som ska bli ”innovativ” är att du ska vara något utan att veta hur du ska bete dig. Därför måste du be om förtydliganden.

Med ”bli mer innovativ” menar din chef förmodligen att du ska skapa innovativa resultat. Börja med att föra en diskussion kring chefens förväntningar kring dessa resultat och vad du ska uppnå. Detta gör det enkelt för dig att lista ut vad du ska sätta igång med.

Här kommer en checklista.

  • Ska du fokusera på att hitta vardagliga innovationer, till exempel nya arbetssätt och sätt att spara tid? (läs vårt tips ”Glöm inte lilla i”.)
  • Ska du fokusera på de stora innovationerna – helt nya varor, tjänster, eller större organisationsförändringar?
  • Vilket stöd kan du räkna med från chefen?
  • Kan du engagera andra i dina initiativ?
  • Finns det en pott pengar någonstans som du kan nyttja?
  • Din egen tid – hur mycket av din tjänst ska du lägga på detta? Vilka andra arbetsuppgifter ska du prioritera ner?
  • Till vem ska du gå för att sälja in dina idéer? Till chefen eller någon annan?
  • Hur mycket får du bestämma själv och hur mycket behöver du kolla av med chefen (eller andra)?

Läs mer om skillnaden mellan egenskaper och beteenden:

Andersson, L. E., & Klintrot, M. (2009). OBM-Ledarskapets Psykologi. Stockholm: Bonniers.